Swedes in Canada

Målsättning: en omfattande historik över Canadas svenska befolkning

Svenskarna i Canada, Nyhetsbrev nr 5 december 2005

Oregelbundet nyhetsbrev för projektet Svenskarna i Canada 2002-2008

Redaktör: Elinor Berglund Barr barr@swedesincanada.ca

http://www.swedesincanada.ca

Hjärtligt välkomna till mitt femte nyhetsbrev. Nu när vi går in på slutvarvet blir du säkert glad åt att höra att författandet startade i september, precis enligt planerna. Första utkastet till ett av de tidiga kapitlen är färdigt och jag är mycket nöjd med det. Vilken överraskning att finna att det började komma svenskar till nuvarande Canada redan före det Amerikanska Frihetskriget! Den förste svenske immigranten, Paul Bryzelius, slog sig ned i Lunenburg, Nova Scotia, som kyrkoherde i St. Johns anglikanska kyrka år 1767. Han hade prästvigts tre gånger, först till luthersk präst, sedan till präst i Moraviska kyrkan, och till slut i London,, England, till präst i anglikanska kyrkan.

Slutpunkter för projektet

  • Insamlingen av familjeinformation har avslutats. Från och med nu kan vi bara ta emot uppdateringar av tidigare insänt material och anmärkningsvärd ny information. Är du tveksam, kontakta mig på barr@swedesinscanada.ca
  • Läsare som invandrade efter 1945, var snäll och fyll i vårt frågeformulär (finns på hemsidan).
  • Missa inte möjligheten att få din invandrare omnämnd i boken, under projektet ”Hedra pionjärerna”! Prova länken på vår hemsida!

Forskningsassistent

Mer än tusen skrifter har matats in i databasen av min medhjälpare, men ännu återstår mer än hälften av de 24 fot (ca 7,5 m) forskningsmaterial som samlats in. Under november har en ny medhjälpare anställts för att mata in resten, mestadels otryckt material i form av memoarer, släkthistoriker, frågeformulär och liknande. Jag är väldigt glad åt att få välkomna Pat Lamminmäki till projektet! Medan jag skrev på det kapitel som nämndes ovan, så slösade jag bort ganska mycket tid på att leta efter information, som ännu inte var tillgänglig i databasen. Mitt mål är att förbli i fas med projektplanen.

Minns du dollarsedeln?

Larry Axelson från Port Coquitlam skickade in detta urklipp av en insändare som hans far skrev 1954, och även en kopia av dollarsedeln, som var orsaken till brevet. ”Detta är Gronlid, Saskatchewan”, skriver han. ”Om du kan hitta X:et, så Hittar du ungefärligen var vår gård låg. Du kan se litet suddigt en lada till höger om silona, det går en väg rakt söderut förbi dem, vi fanns ungefär 2 miles nedför vägen”.

Larrys far, Thure Axelson (1896-1964), utvandrade från Sveg i Härjedalen, och var lantbrukare i Saskatchewan till 1957, när han och hans fru flyttade till Vancouver. En av de första sakerna Thure gjorde där var att bli medlem i Härjedalsgillet. Larry nämnde också att hans bror, framlidne Gunnar Axelsson, upplevde en av sitt livs höjdpunkter. År 1988 var han ordförande i Swedish Canadian Rest Home och fick då tillfälle att hälsa på kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia under deras visit i Vancouver.

En historisk kokbok – vilken bra idé!

Våra kök har ändrats mycket sedan vi lagade mat på vedspis, men folk tycker fortfarande om god mat. Sharon Peterson Fitzsimmons i Edmonton kom på denna goda idé sedan hon skrivit sin släktkrönika och insåg att den för det mesta handlade om männen i familjen. Hon ville även lyfta fram kvinnorna. Vilken plats kunde vara bättre än köket för att visa hur matlagningen har förändrats under fem generationer! Varje recept åtföljs av en historia om någon i familjen och foton från de senaste hundra åren. I förordet skriver hon

Den här boken handlar om familjer som delar mat och gemenskap. Den handlar om mormödrar, farmödrar, mödrar och döttrar (och på senare år fäder och söner) som för vidare handlag, vanor, kunskap och traditioner. Den handlar om hur folk i västra Canada lärde sig att leva tillsammans. Den handlar om hur vår familj har anpassat sig till många förändringar under mer än ett århundrade i Canada.

Sharon och dottern Heather gjorde småkakor 1977.

Sharon’s svenska farföräldrar, Anders och Ida Peterson, möttes och gifte sig i Chicago. År 1908 flyttade de till Rich Valley i Alberta, 60 miles nordväst om Edmonton, där de hade ett lantbruk och där deras tre söner växte upp, Augie, Roy och Enoch. Som det visade sig, så var det ingen av sönerna som gifte sig med en svenska, så varje sonhustru förde med sig nya och annorlunda matlagningsmetoder och recept. Deras döttrar i sin tur har kommit med nya idéer, så nu fem generationer framåt i tiden äter Anders och Idas ättlingar många annorlunda rätter, som skiljer sig mycket från det som Ida brukade laga.

Förr i världen fanns det inte tid för invecklad matlagning. En av sondöttrarna, Dorothy, som nu är 80 år gammal, skriver ”Farmor hade tre pojkar att utfordra, så kött och potatis var huvudsaken. Ofta kålsoppa, och årstidens grönsaker…”. En annan sondotter, Violet, 81, kommer ihåg havregrynsgröt till frukost varje dag och pannkakor till söndagen. Det fanns inga småkakor, men massor med rabarber och ”Saskatoon-sås”.

Potatis fick man från de nyröjda landen. En historia i familjen antyder att orsaken till att Augie rymde hemifrån vid 14 års ålder, för att jobba vid järnvägsbyggen, var att han inte stod ut med ännu ett år med potatissättning, -kupning och –plockning.

Så småningom kunde familjen ägna sig mer åt matlagning och bakning. Det lilla samhället bestod av nyanlända personer från många olika hörn av världen, så grannarna lärde sig av varandra. Några få rätter förblev svenska, och en av dessa var inlagd sill. Ättlingar till svenskarna i RichValley lägger fortfarande in sill till större högtider som jul t.ex.

Evelyn Lindstrum's inlagda sill

  • 5 salta sillar i lag, eller inläggningssill på burk
  • 1 spansk lök, i tunna skivor
  • 6 st hela kryddnejlikor
  • litet mald allkrydda
  • en nypa socker (valfritt)
  • 1 deciliter vinäger
  • 3 deciliter vatten

Blötlägg sillen i vatten över natten (behövs inte om du använder inläggningssill). Skölj den och rensa fisken, ta bort inälvorna. Skär bort stjärt och fenor. Skär den sedan i små bitar. Lägg den i en literkruka och lägg dit den skivade löken, nejlikorna och allkryddan. Du kan också lägga dit litet socker, valfritt. Häll på vinäger och vatten så att sillen, löken och kryddorna täcks. Låt det marinera ca 3-4 dagar innan servering.

Sharon Fitzsimmons’s bok är inte till salu, men hon berättar gärna på engelska om sitt arbete med andra som har planer på att göra ett liknande projekt i sin familj. Hennes telefonnummer är 001-780 432 7357.

Skogshuggning i Newfoundland

Amanda Gellman i Windsor, Ontario, skickade oss detta foto av sin farfar O.G. Johnson, som håller upp en snösko för hästar, som ska forsla timmer under vintern. Han var född i Sandviken i Jämtland och utvandrade år 1900 till Newfoundland med 60 andra skogshuggare och deras familjer, som alla skulle arbeta i skogsindustrien i Millertown. Det var O.G. Johnson som införde den svenska idén med snöskor för hästar och visade Newfoundlandsfolket hur man tillverkade dem.

En poet som hade ett budskap

Signe Olson Peterson var en stor bidragsgivare till den svenskspråkiga litteraturen i Mellanvästern ända till 1950. Hon undertecknade sina bidrag med ”Signe”. Mer än 80 av dessa poem skrevs i Canada 1911-18, när hon arbetade som hemhjälp hos en änka, bosatt i ett av de ståtliga hemmen i Port Arthur (nu en del av Thunder Bay, Ontario). Hennes huvudtema var hennes djupt kristna tro, såsom aktiv medlem av svenska Baptistkyrkan, men hon skrev också om invandrarens upplevelser. Versen nedanför, från ”Det påbegynta brefvet” (tryckt i Svenska Standaret, december 1915) handlar om en ung svensk kvinna som dör ensam på ett sjukhus efter att ha försökt att förtjäna pengar att skicka hem. Det är sannolikt att det avspeglar Signes egna tidiga år som hemhjälp.

Men ack, så kallt det kändes re’n på färden:

Så ensam Idas stod i hvarje strid.

Det är så tomt och fattigt uti världen,

Förutan något bröst att hvila vid.

Då målet för sin färd hon nått, hon mötte

Hvad hvarje fattig uti lifvet mött.

När hon med flit sin uppgift noga skötte,

Hon ofta blef med hårda ord bemött.

- Signe 1915

Signe föddes i Övre Ullerud i Värmland. Sedan hon flyttat till Minnesota gifte hon sig med pastor E.B. Peterson och fick sex barn. År 1997 upptäckte barnbarnet Bill Carlson hennes poesi medan han skrev en historik över Bethel College. Han fann till slut mer än 300 tryckta och otryckta poem och essäer. Många återfanns i svenska tidningar och tidskrifter som förvaras hos Baptist Conference History Center i St. Paul, Minnesota. Bill Carlson kan kontaktas via carwil@bethel.edu

Studenter i Sverige ska lära sig om Canada

Min vän Jane Mattisson är en föregångsperson i undervisningsfältet. I januari 2006 startar hon en ny kurs om Canada vid Högskolan i Kristianstad, vilket, såvitt jag vet, är den första kursen i sitt slag i landet. Kursen ska fokusera på invandringen till Vancouver, ”den största svenska staden i Canada”, där hon vistats i två månader förra sommaren för att samla studiematerial. Ett av temana är utvecklingen av de svenska invandrarna vad gäller utbildning, social status och förväntningar, vilket jag finner spännande. Den litterära delen kommer att omfatta Irene Howards historik ”Vancouvers Svenskar” så väl som romaner av Frederick Philip Grove. Jane tar gärna emot frågor, kommentarer och bidrag i form av skrivet eller fotografiskt material. Hon kan nås via jane.mattisson@husa.hkr.se

Jane Mattisson

Från renskötare till koreograf

Sven Johansson kom till arktiska Canada år 1962, emedan hans hem i nordligaste Sverige, Europas största vildmark, skulle sättas under vatten på grund av ett kraftverksbygge. Han höll sig borta från civilisationen till 1972, en tid som var lång nog för att han skulle hinna organisera om Inuiternas rennäring (fem år) och jobba tillsammans med Geological Survey of Canada på en undersökning av den arktiska polarhyllan med sin båt ”North Star”. När oljebolagen kom dit flyttade Sven ut, men kom tillbaks på 1980-talet för att vara skeppare på ”Belvedere”, det första privatägda fartyg som seglade genom Nordvästpassagen från Stilla havet till Atlanten.

Under tiden hade han fått en ny idé till hur man skulle lägga en ny dimension till danskonsten, ett banbrytande koncept som kastade ut honom till en helt ny och väldigt annorlunda karriär. Hans förnyande stil och teknik tillåter dansarna att trotsa tyngdlagen och dansa mitt i luften. Det görs inte med speglar, utan med hans ES Dance Instrument, en lång mast med en stödjepunkt, uppburen av en hjulplattform, som körs av en tränad person. Med rätt sorts scenbelysning så ser man inget av utrustningen, bara dansaren.

Sven tackar sina föräldrar för sitt teaterintresse. Hans uppväxt innefattade amatörteater, musik, livliga diskussioner där barnen deltog, och ett stort bibliotek i hemmet.

Som konstnärlig ledare för Discovery Dance har Sven koreograferat många föreställningar sedan 1992, inklusive avslutningsföreställningen vid the Commonwealth Games i Victoria, uppdrag för Bravo! Fact TV, och Estates TV i Prag, där han vann Prags Internationella Dansfestival 1999 och år 2000 fick pris för koreografi och produktion. Han är vidtalad för föreställningar av ”Peter Pan” och ”Spelman på taket”, och har koreograferat ett pilotprojekt i luftburen vattendans, kallat ”Aqua Ballet”.

Sven startade också med dans för rörelsehindrade år 1994. ”ES Dance Instrument” kompenserar bristande balans, blindhet och bristande rörlighet i musklerna”, säger han. ”Det ger en frihet i rörelserna för personer som annars inte skulle kunna dansa för upplevelsens eller det konstnärliga uttryckets skull”. År 1994 tilldelades han Order of Canada. Sven Johansson kan nås via svenbj@shaw.ca

Tack!

  • Till Genealogiska Föreningen som tilldelat Swedes in Canada sitt Arvid Lundbäckspris både för 2004 och 2005.
  • Till Larry Axelson, Bill Carlson, Sharon Fitzsimmons, Sven Johansson och Jane Mattisson för att de kontrollerat sina notiser ovan.
  • till alla de som svarat på uppropet om släkt- och familjehistorier under de tre gångna åren.
  • till min tremänning Per Ersson i Skärholmen, för att han förvånade mig med den adresslapp som han ritade på ett kuvert, se nedan.

Nästa Nyhetsbrev

Vänta dig mer intressanta notiser från forskningsmaterialet allt eftersom vi jobbar oss igenom det. Dina kommentarer är alltid välkomna, de hjälper ju faktiskt till att skapa detta nyhetsbrev, så hör av dig och var inte blyg!

Önskar er alla en riktig fin helg ...

samt ett Nytt År fullt med trevliga överraskningar!

Översättning:Elisabeth Thorsell